Vinter

Så blev det vinter helt plötsligt. Ja helt plötsligt, från den ena dagen till den andra. På onsdagen var marken grön och tusenskönorna blommade. På kvällen började det snöa och i går var det snöstorm hela dagen. Så i dag vaknade vi till en vit värld, strålande sol och gnistrande snö. Såå vackert. Passade som hand i handsken att min senaste oljemålning "In the bleak midwinter" precis blivit så pass torr att jag kunde signera den. När jag målade denna målning har jag hela tiden haft Sarah Dawn Finers tolkning av låt med samma namn snurrande i huvudet. Lyssna gärna på den. 

Att vintern kommer helt plötsligt är ju samma sak varje år. Snösvängen hinner inte med för konstigt nog blev det vinter...! Ja utom i norrland för där är man van. Eller oj, måste man skifta till vinterdäck. Fast det har vi tack och lov redan gjort ( jo jag kommer ju från norrland ). Men detta snabba skifte till vintern har fått mig i dag att jämföra med livet. Vi tar så mycket för givet men vi vet ingenting, någon av oss, om morgondagen. Eller så vet vi lite men det går ändå inte att vara förberedd på allt eller att fullt ut förstå konsekvenserna. Som att bli förälder t.ex. Ena dagen är barnet i magen, nästa dag är det fött och hela livet ställs på ända. Man trodde man var förberedd men icke. Det är bara att ta emot den nya situationen, kliva in i den, följa med och låta sig omformas. Detsamma gäller döden när nära och kära lämnar oss och går vidare till en annan värld och dimension. Ena stunden finns de här, nästa inte. Skiftningarna i livet hör liksom till. Jag tänker att det blir lite lättare att hantera när jag ser att det faktiskt är som det ska i det att det tillhör livets cirkel. Inte gör det kanske mindre ont men det är livets gång. Precis som att naturen nu ligger i dvala under frostig mark och snö. Men under snötäcket väntar frön på att gro när ljuset och värmen vänder åter. Och i dödens närhet får vi bara följa med och omformas. Erfarenheterna sår nya frön som gror om vi låter dem göra det. 

Jösses vilken tung text hon skrivit, tänker du kanske nu? Nej den är inte det, inte för mig. Den inger faktiskt hopp. Jag tror att vi alldeles för sällan pratar om döden, vad vi tror om den, vad som skrämmer, vad de som gått före oss betytt och vad de lärt oss. På så sätt håller vi dem också i minnet men utan att fastna om vi ser helheten. 

Till målningen "In the bleak midwinter" kom det också till mig en dikt som jag tänkte dela med er:

In the bleak midwinter

I den tunga midvintern

Frostig vind runt hus och gård  

Jorden svart och hård

Vattnet fruset som till berg 

Snön ligger som ett täcke i sin vita färg

Så stiger solen, allt blir till guld

Av turkoser, rubiner, safirer och diamanter 

Är snön helt plötsligt full

Vissheten viskar

Hoppet tänds 

Att under allt mörker 

Ligger livet på vänt

Dikt av Marie Larsson

Önskar er så en riktigt fin andra advent. Var rädd om varandra och sprid kärlek 

Bilder: 1 In the bleak midwinter - oljemålning målad av mig.  2 Foto taget av min man i morse  3 och 4 foton tagna av mig i vintras