Sakrament

Nu är det länge sedan jag skrev något, men helt plötsligt kom skrivklådan tillbaka. Då är det bäst att ta vara på den när den finns där. Den långa vilan har varit behövlig. Som ni vet tillhör jag dem som gått in i den berömda "väggen" två gånger. Det har gjort att jag faktiskt måste lyssna på min kropp när den skriker VILA och när huvudet är för tomt på tankar för att skriva. Målat lite har jag gjort under sommaren och fram tills nu och fler tavlor lär det bli. 

Jag läste i mitten av september en krönika av Liselotte Ramqvist som skriver så bra och tänkvärt. Hon finns på FB om ni vill följa och läsa hennes texter. Den här handlade om ord och om ordet sakrament. Texten har legat och skvalpat i mitt bakhuvud sedan dess så nu skriver jag faktiskt om det. 

Sakrament. Vad betyder det? 

Det första vi tänker är väl kanske att det är något som har med kyrkan att göra. vilket är riktigt. Är vi lite mer insatta vet vi att Svenska kyrkan räknar två sakrament - dopet och nattvarden. Den katolska och ortodoxa kyrkan har sju - dopet, konfirmationen, bikten, äktenskapet, nattvarden, sista smörjelsen och prästvigningen. Så där har alla kyrkor låst in vad ett sakrament är.

Det blir intressantare när jag tittar på vad ordet egentligen betyder. Det betyder "en helig handling" och kommer från latinets "sacramentum" som ursprungligen betydde "en helig hemlighet eller mysterium". En helig handling kan i mitt huvud vara så mycket mer än det som ryms inom kyrkornas definition. Med det menar jag inte att kyrkornas uppräkning är fel. Men det fattas något.

Om vi ska fortsätta med teologi och "kyrkiska" så förstår inte jag varför ORDET inte räknas som sakrament. I första Mosebokens första kapitel finns den ena skapelseberättelsen. Där kan vi läsa flera gånger att Gud sade och det blev det Gud ville skapa. Oavsett vad vi tror eller inte tror om detta så är det starka ord. Gud sade vad som skulle skapas och det blev så. Ord har betydelse. Ord har makt, på gott och på ont. Alla barn som haft elaka lärare som tryckt ned dem med sina ord minns det hela livet. Precis som de minns de bra lärarna som uppmuntrade med ord. 

Tänk om vi alla skulle tänka att de ord vi säger och strör omkring oss är ett sakrament, en helig handling. Något vi ska vårda ömt och ett mysterium.

I dagens samhälle där politiker ljuger hej vilt, där man vänder det sanna till något fult, där man kan kalla människor för vad som helst och avhumanisera dem med ord, När man på nätet kan gömma sig och skriva lögner utan större risk och smutskasta varandra och så fruktan och split. Nog vore det bättre att ha i tanken att ordet - orden är en helig handling - ett sakrament och inte frestas att falla in i det som i dag verkar vara normen. För precis som orden kan skada, göra ont och skapa ärr kan orden också skapa hopp, frihet, glädje och kärlek. De goda och vänliga orden har förmågan att förvandla livet för en människa och för ett samhälle att resa sig, gå vidare och växa. 

Om jag nu ska tro på en Gud så tror jag att det var så det var menat att vi skulle använda orden, och vårt språk. Vi kan också läsa i första Moseboken att när Gud skapat något såg Gud att det var gott. Det var hela andemeningen med skapelsen. 

Så ta vara på dina ord, se dem som ett sakrament - en helig handling och använd dem till at sprida kärlek och vara rädd om er och varandra.

Målning 1: Temptation oljemålning. Målning 2: Regina pacis oljemålning.