I natt jag drömde

Så sitter jag här igen vid min dator, solen lyser, koltrastarna kvillrar, björkarna är ljusgröna, tulpanerna blommar och pionerna har knoppar. Och ändå skaver det inombords. Det är väl så att jag processar information, tankar och känslor. Funderar om det är fel på mig eller om hela världen blivit galen, mer än vanligt alltså. Att det är fel på mig, det vet jag, men kommer till det sedan. Men världen och vårt samhälle har det blivit skvatt galet? Läser tidningsartiklar, ser på TV och funderar på om det är dags att gå i ide och stänga av helt. Kommer dock på att det troligen inte är någon bra lösning heller så då får jag skriva några rader istället. 

Jimmie Åkesson hotar att inte vara med på politikerveckan i Järva i Stockholm om Kakan Hermansson är med, vilket hon ska vara och Ebba Busch tycker att polisen skulle ha skjutit skarpt mot demonstranter. Regeringen öser pengar över armèn och Gotland och på Öland tycker man att "varför får vi inga millitärer och pengar". Det är valår i år och vad gör vissa av våra politiker. Allt för att synas i totala oväsentligheter i alla fall. Eller är det det? Tror faktiskt att det är strategi från deras sida. Att jaga upp stämmningen, att splittra, skapa hat för att ta bort fokus från de vikta frågorna. 

Vi har ett krig nära inpå oss där människor far oerhört illa, som alltid i krig. Uppgifter om att ukrainska kvinnor våldtas för att de inte ska vilja ha sex och inte föda fler ukrainska barn har nu kommit fram tillsammans med flertalet uppgifter om massavrättningar av civila. I Indien och Pakistan är det just nu så hett att det är smärtgräns för att människor ska kunna överleva, runt 47 - 50 grader celsius. Och här käbblas det om oväsentligheter som gör att alla bara ska försvara sitt eget. Varför finns det inga resonemang om och arbetas konstruktivt för hur världens situation ska lösas utan våld? I mitt huvud kan det aldrig vara legitimt att "försvara" gränser med påföljd att ett helt land blir förött, tusen och åter tusen människor blir dödade och dödar, matbrist osv uppstår. Allt detta skapar bara sår som tar eoner av tid att läka. Och åter igen, om alla män vägrade att gå ut i krig, ja då blev det inga krig. 

I natt jag drömde något som jag aldrig drömt förut. Jag drömde det var fred på jord och alla krig var slut. Dessa rader har funnits i mitt huvud länge nu och också vid mitt staffli. 

Nu är utställningen slut på Clarion Hotel Wisby, nedplockad och och upphängd i min ateljè igen. Det är ett digert arbete med utställningar. Efter varje utställning tänker jag, i tröttheten och värken som sedan kommer, att aldrig mer. Så fel på mig är det absolut! Men hitintills har det ändå gått över. Just nu finns inga fler utställningar inplanerade men det är ju Öppna Atljèer till Kristi Himmelfärds helgen 26 - 29 maj kl. 11.00 - 17.00 alla dagar. Så då är ni varmt välkomna till min ateljè i Eksta gamla skola. Fram till dess ägnar jag mig åt att titta på solen, rensa rabatter, läsa böcker och förbereda sommarens målarkurser. Ni glömmer väl inte bort att anmäla er? Gå in här på min sida och tryck på kurser så får ni all information ni behöver.  

Tills vi hörs och ses nästa gång: Var barmhärtig mot dig själv och andra. Genomskåda hat och splittring och sprid kärlek och solidaritet.  

 Foton:  1. I natt jag drömde - oljemålning  2 och 3. Trädgårdstid hos mig foton