Home sweet home

16.11.2020

Så fort denna helg har gått! Och nu är det redan måndag kväll. Jag har väl på ett sätt övat närvaro sedan jag skrev sist. D.v.s. jag har låtit allt ta sin tid utan att stressa, och under det att allt fått ta sin tid har tankarna fladdrat hit och dit. 

För mig är mitt hem extremt viktigt. Att känna att jag trivs.  Att de färger jag älskar finns i min inrednig, att det i mina ögon harmonierar.  Gör det inte det så känner jag ett obehag, det skaver och då trivs jag förståss inte och lugnet infinner sig inte riktigt. Jag tillhör dårarna som har olika gardiner efter årstid. Så nu i helgen byttes höstgardinerna ut i kök och sovrum mot jultidens gardiner. Inga tomtar för då kan man ha dem så få veckor.                                                                          Men det innebär också att dukar, ljus, köksmatta och lakan, kuddar på överkastet mm ska stämma ihop med gardinerna i de olika rummen.                                                                                                          Hu så dyrt det måste bli, har jag fått höra. Nja säger jag. De flesta av mina gardiner har jag köpt på second hand för si sådär 20 - 80:- Köpte dock nya till köket i lördags på rea då de gamla inte passade sedan jag målade om köket. 

Heminredning är ett kapitel för sig. Ser ju i tidningar vad som just nu är trend eller hur kök rivs ut när någon köper ny bostad. Jag förstår att man river ut om det är trasigt, inte fungerar osv. Men när köcksluckorna bara är något eller några år?? Det begriper jag inte. Med risk för att få på skallen, jag tycker det är slöseri med material, pengar och naturen. Jo jag är ju den som inte trivs om det inte stämmer, då borde jag väl vara tyst. Mmm kanske. Här hemma, när vi flyttade in här, såg jag det som en utmaning att inreda efter det som fanns och ändå få till det så att det blir mitt hem och mina färger. Det gick alldeles utmärkt. Second hand kan bidra med mycket och man kan måla om möbler osv. Framförallt är det såå roligt att skapa det jag själv gillar oavsett vilka trender som sägs vara ett måste. Läste för ett tag sedan att Maxida Märak sa att hon var så innerligt trött på alla hem som ser likadana ut och är gråa eller svarta och vita. Kunde inte låta bli att skratta och nicka instämmande. 

Vad är der som gör att vi måste följa alla trender? Vad är det som gör att vi är så rädda fär att vara annorlunda eller sticka ut? Är vi så osäkra och tror att vi inte blir älskade om vi inte har det allra senaste, om vi inte är likformade och stöpta i samma form som alla andra. Jag hoppas innerligt att vi kan vakna och se bakom denna hysteri som den sk. marknaden skapat. För stannar vi kvar i den skapar vi fängelser åt andra och oss själva. Dessutom sliter vi på jordens resurser. 

Ja det här är några av mina tankar som snurrat sedan sist. Jag önskar nu bara att du vågar vara den du är, stå rak i ryggen och inte backa för pressen.  Det är ju våra inre som är intresanta och som vi faller för. Ytan bländar ett tag men inte i längden.

Så var rädd om dig, var rädd om varandra och sprid kärlek.  


Home sweet home - akvarell