Att se skönheten

I morse vaknade jag till en mörkt grå himmel, hårda vindar och staräurarna stod som spön i backen. Eller, jag vet inte. Alltså om staren har kommit ännu. Här på Gotland pratar man om staräur och gissa om jag undrade vad det var när jag först kom hit. Jo det är, att efter att staren kommit, ska det snöa, och snön ska yra, sju gånger innan våren - ladingen kommer. Snön måste också smälta bort mellan varje tillfälle för att det ska räknas. Så i dag snöade det och yrde men om staren visat sig ännu låter jag vara osagt. Och så närmar vi oss mars månad och då kommer marsgaisten och den är inte nådig. Den är en isande kall vind som går igenom märg och ben och som gör att man förstår varför det finns så mycket fårskinnsvästar och pälsar här på Gotland. 

I går och i dag har jag funderat på vilket fantastiskt land vi lever i och hur bra vi har det. Dessutom  att det faktiskt finns skönhet i så mycket i vårt land. Ta bara detta med dialekter, vilken skatt det är! Eftersom jag själv kommer från norrland och har dialektala uttryck från Västerbotten, Medelpad och Jämtland i bagaget så har mitt språk nu också berikats med Gutamålet. Och i våra dialekter finns ord som inte rikssvenskan täcker vilket gör mig rikare när jag vill uttrycka något, framförallt något som också känns.  Det är skönhet och jag hoppas verkligen att våra dialekter bevaras. 

Naturen i vårt avlånga land är också så vacker, från fjällvidderna i norr med älvar, bäckar, myrar och skogar till Skånes bokskogar, böljande fält och havet. Och så resten av våra landskap med sin prägel däremellan.

I går tittade vi på Renèes brygga. Gästerna var Stefan Löfven, Tusse - Tousin Chiza och Lotta Schelin. Måste säga att jag faktiskt blev väldigt berörd. När programmet spelades in var Stefan Löfven fortfarande statsminister och ingen visste då att han skulle lämna sitt uppdrag. Men han lagar mat åt de andra, alla skämtar med honom som vilken annan som helst och han delar med sig av sitt liv precis som Tusse och Lotta. Kvällens absoluta höjdpunkt kom allra sist. Tusse hade berättat lite om sin bakgrund och uppväxt och hur han blivit retad för den han är och att han älskar färg och nagellack t.ex. I slutscenen får vi se Tusse måla statsministerns naglar. I vilket annat land är detta möjligt? Och vilken upprättelse för Tusse! Det var så vackert och innehöll sådan skönhet att mina tårar bara rann. Hatten av för Stefan Löfven där!

För övrigt har jag levt i färgernas och ordens underbara värld nu i flera veckor. Jag har målat och skrivit dikter till mina målningar som ska vara med nu i mars på Langska huset här i Visby. Boken med dikterna har kommit och likaså affischerna. Men än finns det kvar att göra. Men mer om detta en annan gång. 

Nu önskar jag dig en riktigt fin helg, se skönheten i det som finns runtomkring dig och låt dig förföras av den. Och glöm inte att sprida kärlek.

Foton: Egna  foton tagna i Klintehamn, Fårö, Visby och Eksta.