Att omfamna det livet bjuder

Jaha i dag den 16 november 2022 verkar det som om vintern börjar smyga sig på. Här på eftermiddagen sjönk temperaturen från ca 8 grader till 3 i ett nafs och det gick så fort att värmesystemet inte hänger med i svängarna. Så jag skyndade mig ut och klippte av de sista rosorna, tog in och satte i en vas.  Då kan jag njuta några dagar till av dem. Jag vet ju att vintern kommer men det är samma sak varje år. Jag spjärnar emot och vill inte. Man ska bylta på sig en massa kläder för att inte frysa och det blir så tungt och otympligt när man ska gå ute. Ja det är som det är och bara att försöka omfamna det som livet bjuder. Får se det som så att det i alla fall blir mygg och flugfritt och det gillar jag. 

Vad har hänt sedan sist då? Jag hade öppet i ateljèn i Allhelgona helgen. Det verkar dock inte vara en bra helg att välja. Själv tyckte jag att det var en bra idè eftersom sorgen och glädjen vandrar tillsammans. Och jag tror att många av oss konstnärer också har en djup existentiell sida i vår konst. Det vi känner, upplever och tänker kommer på något sätt ut i det vi skapar vare sig vi målar, skulpterar eller skriver musik. Även mode och heminredning speglar den tid vi lever i. Så i mitt huvud var det en naturlig följd att först gå till graven för att tända ljus och sedan titta in och se på konst och prata om livet. 

Ett otroligt glädjande besök fick jag. En av mina kursdeltagare kom in med en blombukett och tackade och berättade vad jag har betytt för henne. Blev både generad, rörd och otroligt glad! Att få återkoppling på att det jag gör betyder något för någon är den största gåvan och glädjen jag kan få. 

Efter Allhelgonahelgen bjöd livet på förkylning och efter det två dygns migrän. Jag är fortfarande mör efter det. Eller rättare sagt jag såg till själv att bli ännu mörare. När kroppen strejkar blir jag oftast arg och irriterad. Har svårt för att omfamna det. Så jag satte igång med att riva ut ur köksskåpen, torka alla skåp och diska glas mm som var feta och kladdiga. Tokig? Ja jag vet, och naturligtvis tog ryggen stryk av allt klättrande upp och ned. Men nu är det gjort och någon gång ska det ju göras. 

Idag när jag satte mig vid datorn bjöd livet på ett ytterligare spratt. Har ingen aning om vad jag gjorde men helt plötsligt försvann hela sidan med oljemålningar. Datatekniker är jag långt ifrån att vara så jag blev bara mer och mer desperat. Till slut tänkte jag igen, andas och omfamna livet. Efter flera timmar tror jag nu att jag har en sida som visar oljemålningarna här. Den ser absolut inte ut som de andra flikarna men förhoppningsvis finns den i alla fall. Få se om jag senare kan få hjälp att fixa till den.  

Jag har inte bara torkat skåp jag har målat också. En oljemålning i höstfärger är på gång. står och torkar tills det går att lägga nya lager. Och så har jag precis bestämt att jag gör ett nytt försök med Öppen Ateljè 3 - 4 december mellan 12.00 - 16.00. Då har jag dessutom mellandagsrea redan före jul. Passa på att köpa julkklappar som består! Ni är så varmt väkomna då! Naturligtvis säljer jag även över nätet.

Tills vi hörs eller ses igen önskar jag er allt gott. Var rädd om er och varandra och sprid kärlek!    

Foton: 1. De sista rosorna jag plockade in i dag.  2. Höstmålningen som är på gång.