Att ha kontroll

11.03.2022

I morse vaknade jag och mådde allt annat än bra. Hade ont precis överallt och såg ut som om jag bränt mig i solen vilket jag inte har. Var inne och målade i går. Det var inte vad jag hade planerat för i dag. Som vanligt när min kropp får fnatt så blir jag rasande och vägrar acceptera. Så jag kliver upp och börjar veckostäda. Bra så till vida att jag fick igång kroppen men inte mer. Efter städningen såg jag inte bättre ut, snarare sämre, då även ansiktet började bli rött och svullet. Det blev till att ta fram allergipiller och just nu käns det bättre. Jag hoppas jag är ok i morgon så jag kan åka till min utställning "Stolt att vara kvinna" på Langska huset. 

Jag är väl lite av en kontrollmänniska har jag upptäckt. Inte så att jag skriver listor på allt mellan himmel och jord som ska göras men i huvudet försöker jag planera det som är viktigt eller det jag vill göra. Går väl inte alltid så bra uppenbarligen. I dag blev det inte det jag ville. Det gör att jag funderar på varför det är så viktigt med kontroll? Kan säkert finnas olika anledningar men jag tänkte direkt på några som jag tänkte ta upp. 

1. Som kvinna är det viktigt att vara kompetent och i en manligt dominerad värld krävs det att du är bättre än en man för att lyckas. Det vet vi, och självklart ligger det där och skvalpar undermedvetet oavsett vad det är som ska göras. Vi måste bara bevisa att vi kan. Det om något skapar ett kontrollbehov som kan spilla över på många olika områden i en kvinnas liv. Det kan vara på jobbet, att ha det perfekt hemma, kroppshets, att vara tvungen att ha de högsta betygen o.s.v. Helt enkelt att vara en duktig flicka. 

2. Alla måsten skapar även lätt ångest, speciellt när man upptäcker att man inte räcker till i alla fall. När man inte kan eller inte duger. Vare sig det är i andras eller i egna ögon. Och att vara sårbar ses ofta som en svaghet. Då blir trycket på att ha kontroll ännu större. Kontrollen kan ju göra så att ångesten hålls i schack. Just nu med krig i Europa kanske ångesten ligger ännu närmare. 

3. Att leva med flera "osynliga" sjukdomar, som jag och många med mig gör, kan även det lätt skapa stress och ångest. Men du ser ju så frisk ut, nog kan väl du fixa det? Men nu är du lat. Och i mitt fall, ja men du orkar måla, då är det väl inte så farligt. Att målningen, för min del, är det som gör att jag orkar och behåller glädjen tycks ibland inte falla andra in. Tror att många med "osynliga" sjukdomar känner igen sig här. 

Jag hoppas att vi får en mjukare värld där det är acceptabelt att ha svagheter. Där det är acceptabelt att leva i nuet och det jag klarar att göra i dag räcker. Vi kan ändå aldrig ha kontroll på allt och på livet. Våren är i antågande, dagarna blir ljusare och vårblommorna börjar komma här på Gotland. Vintergäck, snödroppar och krokus blommar. Kärleksörten skjuter nya blad och även pionerna har börjat sticka upp precis som påskliljor och iris. Nu ligger en fantastisk tid framför oss. Ta vara på den. Fyll ditt inre med njutning. Det behövs för att orka vidare. Kriget i Ukraina tar inte slut för att jag gråter hela dagen. Däremot kan det att vi är barmhärtiga mot oss själva kanske ge oss krafter för att hjälpa till på något sätt. Gå på en stödkonsert eller skänka kläder och medicin t.ex. 

Så var nu snäll mot dig själv, njut av det du kan, du duger som du är och sprid kärlek. 

Foton: Mina foton från Langska huset och min utställning "Stolt att vara kvinna"