en-Klimatsmart, återbruk och rebell

I dagens tidning läste jag om unga kvinnor som förbundit sig att inte köpa nya kläder på nio månader. Det ingår tydligen i något som kallas för Fact Movement och som handlar om att konsumera mode och textil mer hållbart. Och de som är med i detta kallas för factivister. Enligt en rapport från Europeiska miljöbyrån används ett plagg i genomsnitt 7-8 gånger innan det säljes, skänkes eller slängs bort. Dessutom är konsumtion av textil den femte största utsläppskällan inom EU, och då är det ju väldigt bra att detta finns. 

Men jag häpnar, och det här är ytterligare ett tillfälle när jag inser att jag är gammal. Jo jag gillar också kläder, men jag har kläder som jag använder och som är i alla fall 17 år gamla. En hel del har jag hittat på second hand och det har jag hållit på med sedan barnen var små. Då för att det var nödvändigt men sedan också för att jag inte förstod vitsen med att betala dyrt för något jag kunde få så mycket billigare på second hand. Jag försöker också hela tiden hitta det som går att kombinera med det som redan finns. När barnen var små tittade jag också alltid i grovsoprummet och där fanns ofta fullständigt användbara saker, som lampor, byrå som jag målade om osv. Att slänga kläder efter 7 gångers användning är mig totalt främmande vilket jag tror att fler i min åldersgrupp tycker. Så trots att jag är äldre är jag tydligen modern och factivist. Det ni! 

Det här leder in på nästa område - återbruk. Det tycker jag är betydligt svårare eftersom jag inte är speciellt händig vid symaskinen t.ex. Inte heller snickrar jag. Men en del går att använda i konstens tjänst. I dag lekte jag och hade en servett kvar av en sort. och en som jag gillar. Sagt och gjort, den fick bli med i ett collage i dag. Så målar du, släng inte se där ensamma servetterna som blir kvar på slutet.  De går att använda i målningar. 

Så var det rebell då. Ja, jag har ju alltid varit lite av rebell och kan få totalt spatt när någon försöker sätta sig på mig eller tala om vad jag får eller inte får, eller vad jag kan eller inte kan. Och män som tror att de kan mästra mig bara i egenskapen av att de är män, ja de får mig att se rött! Att stå upp för den svage och slåss för orättvisor och systemfel har också ingått i detta. I dag blir det oftast mindre saker som jag gör uppror i. I dag åkte håret av igen. Sååå skönt. Har ju fått komentarer om varför jag har så kort hår, varför jag inte sparar ut håret. Det är ju så mycket snyggare och kvinnligare. Jaha. Men jag tycker inte att det är så snyggt på mig. Dessutom tar det en massa onödig tid att fixa. Men framför allt, det här känns som jag! Och då får det vara så. Andra får tycka vad dom vill. Det skiter jag uttryckligen i!! Livet är allt för kort för att hålla på att försöka passa in och vara andra till lags. 

Så var dig själv, sluta att försöka passa in i vad du tror att andra vill och vet att du duger som du är!

Pst: Glöm inte att sprida kärlek.

Foto 1 Jag i min 17  år gamla tunika och med längre hår.   Foto 2 Dagens målning "Pippi"  med återbruk.   Foto 3 Dagens klippning