en-Fred-dagstankar

13/10/2020

Tiden rusar iväg, och i dag, fredagen den 9 oktober är det en vecka sedan vi hängde utställningen på Konstpoolen i Nynäshamn. Det blev så bra. 

På lördagen var det vernissage och orolig var jag hur det skulle tas emot och om det skulle komma någon alls. Men, jag hade inte behövt oroa mig. Är också så tacksam och glad för alla möten med människor, tankar och skratt som delades. Att få lyssna på andras tolkningar av det jag målat är spännande och intressant. Man kan ju som bekant se det mesta från många olika håll och vad vi själva har med oss i våra ryggsäckar formar också vad vi ser och upplever. 

Samtalen spände över många fält. Målartekniker, hur tänker man när man målar i olja eller akryl gentemot akvarell? Var hittar man motiv? Vad är rätt eller fel? Finns det rätt eller fel i konstens värld? Vi talade arbetsmiljö då min målning "Ledningsmöte" kittlade tankarna. Vi pratade feminism då mina kol/tuschteckningar bl.a samt diktbok berör detta. Vi pratade musik då många av mina målningar heter som musiktitlar. Och, om du är nyfiken, kan du gå in på Spotify och söka efter Konst av Marie där vi lagt upp en spellista med låtar som jag inspirerats av och som också gett namn till målningar. Om du inte varit på Konstpoolen ännu så ta tillfället i akt nu i helgen. Jag tror att de dessutom ska ha öppen ateljè nu i helgen. 

Ett möte  berörde mig alldeles extra under vernissagedagen. Det kom en liten blyg flicka, någonstans mellan 8-10 år skulle jag tro. I handen höll hon en underbar blombukett med rosa rosor, lila fresior, ljusrosa nejlikor, blandat med grönt. Den skulle jag ha sa hon.  Det visade sig att hon också målade och det var det som betydde allt för henne. Hennes föräldrar sa att hon målade jämt och att hon ville gå på konstutställningar för att se och lära nytt! Tänk vilken inverkan konst kan ha!

Hon undrade om jag hade några råd att ge henne. Jag blev alldeles tagen. Vad säger man.? Jag sa att hon skulle lita på det hon har inom sig. Att hon inte skulle låta någon trycka ned henne och säga att " så får man inte eller kan inte göra. Att hon skulle våga testa olika saker. Det finns inget som är rätt eller fel, det kan bara bli annorlunda. Att hon skulle leka med färger och ha roligt. 

Jag hoppas att det jag sa kan vara till någon liten nytta. Jag hoppas också att det kan inspirera dig till att våga något och kasta dig ut. 

Låt barnaglädjen sprudla för den har vi kvar inom oss. Och sprid kärlek och glädje så kan vi få en fred-dag, som förhoppningsvis räcker hela helgen.


Foto 1 Lilla E:s blombukett.   Foto 2  Ledningsmöte - akvarell    Foto 3  Konstpoolen precis innan öppning    Foto 4 I will survive - tusch.